Hoppa till huvudinnehåll

Fysisk aktivitet som behandling vid depression

Diarienummer
AKTNR 11562-20599

Fysisk aktivitet är lika bra som läkemedel eller samtalsterapi vid lindrig till måttlig depression

 

Eva Andersson, läkare, docent Gymnastik- och idrottshögskolan. Inverkan av enbart fysisk aktivitet som behandling för att minska depressiva besvär är lika god vid lindrig till måttlig depression som effekten av antidepressiva läkemedel eller samtalsterapi. Insjuknande och återinsjuknande av depression kan förebyggas med hjälp av fysisk aktivitet. Denna text är baserad på artiklar skrivna i Läkartidningen1 och i FYSS2 (se författare i referenslista längst ned andra sidan).  

Depressionssymtom minskas och livskvalitet förbättras av fysisk träning i samma omfattning som antidepressiva läkemedel eller kognitiv samtalsterapi (KBT) vid lindrig och måttlig depression. Dessa resultat ses i en rapport från 2013 som sammanställer data från en mängd studier 3, vilket stämmer överens med andra på senare tid utförda liknande s.k. metaanalyser.

Typ av fysisk aktivitet: Styrketräning ger störst effekt på depressionssymtom med en stor effekt jämfört med ingen behandling (väntelista). Konditionsträning ger en moderat effekt. Utvärdering av konditionsträning är säkrare, pga bedömningen är baserad på nära 30 studier och bara 4 studier på styrketräning. Ingen signifikant skillnad ses för dessa två träningstyper.3

Redovisade studier har visat god effekt av aerob fysisk aktivitet (konditionsträning) såsom löpning, gång, stationär cykel, motionsgymnastik, rodd och dans.3 

Ansträngningsgrad vid fysisk aktivitet: Inga behandlingsskillnader ses mellan olika intensitetsnivåer av fysisk aktivitet4. Måttliga till stora effekter av olika intensitetsgrader av fysisk träning noteras jämfört med ingen behandling eller kontrollgrupp vid depression. 

Antal träningstillfällen med fysisk aktivitet: Ingen signifikant effekt ses på depression med 12 eller färre träningstillfällen (pass) totalt.3 En stor effekt ses med 13-24 pass och en ännu en större effekt ses för totalt 25-36 pass. För över 37 pass ses en måttlig effekt.

Dos av fysisk aktivitet: En god effekt på minskade depressiva symtom har setts med ledarledd i) muskelstärkande fysisk aktivitet (=styrketräning) med tre 60-minuterspass/vecka i 8 veckor1-3, samt ii) aerob fysisk aktivitet som gång, löpning, motionsgymnastik, stationär cykling, rodd och dans i måttlig till hög intensitet, vanligtvis 3 (2-5) ggr/vecka, 30-40 min/pass i 8 (-12 veckor).1-3 Även lätt fysisk aktivitet kan förordas liksom minskat stillasittande.1-3

För styrketräning sågs att hög intensitet hade större effekt på depression än låg intensitet och placebo1-3. En metodologiskt mycket bra studie fann att konditionsträning med måttlig, jämfört med låg, intensitet hade större effekt på depression1-3. De såg ingen skillnad mellan låg intensitet och placebo.

De positiva effekterna av fysisk aktivitet: Här beskrivs några möjliga mekanismer om hur behandling med fysisk aktivitet kan ha en fördelaktig inverkan på depression.

Av fysisk aktivitet ses en förbättring av flera faktorer som kan häva en depression, som t.ex. självförtroende, självkänsla och den egna tilltron till att klara av situationer (self-efficacy). För en icke speciellt fysiskt aktiv individ innebär fysisk aktivitet en förändring av beteenden som kan påverka depressiva känslor, negativa tankar, kognitiva förmågor och sömn.

En positiv påverkan av fysisk aktivitet ses bland flera molekylära system i hjärnan. Exempel är den positiva påverkan av ämnen för hjärnans olika nervcellskopplingar såsom dopamin och noradrenalin, men även av serotonin och endorfiner, som stimulerar till stegrad nervcellsnybildning i ett hjärncentra för minne och inlärning (hippocampus).1-2 En minskad volym av detta centra ses vid depression, där stresshormonet kortisol antas spela roll via minskad cellnybildning. Via fysisk aktivitet blir man sannolikt mer tålig mot stress, bl a genom normalisering av ofta vid stress stegrade kortisolhalter.

Vid depression ses ett samband med låga nivåer av ett annat nervskyddande ämne (BDNF, brain derived neurotrophic factor). Detta ämne bidrar sannolikt till: 1) förhöjd cellöverlevnad, 2) ökning av nya nervceller och fler kopplingar mellan nervceller, speciellt i nämnda minnescentret hippocampus (men även i hjärnans framlob och tinningslob), samt 3) skyddar mot stressorsakad nervskada och reducerar således depression.1-2 Hos personer med depression och ångest har fysisk aktivitet setts medföra ökade nivåer av ämnet BDNF. Också i djurförsök har setts att den antidepressiva effekten samt stegring av BDNF samvarierar vid frivillig träning. Det finns tecken på att träning kan inducera ett muskelenzym som renar kroppen från för hjärnan skadliga ämnen som påträffas vid stressinducerad depression.1-2

En låggradig kronisk inflammation kan vara associerat både med depression och ångest. Då kan bl a ses stegring av inflammatoriska ämnen i blod (såsom exempelvis CRP-värdet samt inflammatoriska cytokiner) och trolig utlösande faktor är kronisk stress1-2.  Oxidativ stress och låggradig kronisk inflammation kan vara skadliga för det centrala nervsystemet. Många nämnda förändringar i nervsystemet som ses vid depression påverkas positivt av fysisk aktivitet, dels via förbättringar på nervcellsnivå samt via immunförsvaret. Således ses starka bevis för nyttan av fysisk aktivitet, som i stort saknar biverkningar.

Referenser

1. Andersson E, Hovland A, Kjellman B, Taube J, Martinsen EW. Fysisk aktivitet lika bra som KBT eller läkemedel vid depression. Läkartidningen 2015;112:DP4E: 1-4. http://www.lakartidningen.se/EditorialFiles/4E/%5bDP4E%5d/DP4E.pdf

2. Martinsen EW, Hovland A, Kjellman B, Taube J, Andersson E. Fysisk aktivitet vid depression. http://fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/FYSS-kapitel_Depression_Rev.pdf

3. Cooney GM, Dwan K, Greig CA, et al. Exercise for depression. Cochrane

Database Syst Rev. 2013;(9):CD004366.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------

 

2016-12-05